Kanske är han den av oss som mest längtar efter att coronakrisen ska vara över – att få återgå till att arbetet som byråkrat och studier av epidemier långt borta från allt vad massmedia heter? Men det kommer aldrig att hända. Anders Tegnell, 64 år, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten (FHM) är och kommer att förbli ansiktet utåt för valet av strategi som Sverige gjort att bekämpa coronapandemin med. Ett helt nytt virus vi människor saknar immunitet mot och vars kris som medföljt dess spridning vi inte upplevt motstycke till. Ett coronavirus som blev till en pandemi som kommer att pågå under en lång tid framöver och som skapat komplexa kriser världen över som redan gått till historien. En pandemi som kommer att påverka Sveriges samhällsutveckling på många olika sätt vi i dag saknar vetskap om.
Anders Tegnell har kommit att synas i media mer än vår statsminister Stefan Löfven sedan coronvirusets utbrott i Sverige. Något som lett till politiska rubriker. DN/Ipsos har gjort en undersökning där nästan 69 % av svenskarna säger sig ha förtroende för honom. Enligt undersökningen var det endast 11 % som saknade förtroende för honom. Tegnell är ingen rookie på att arbeta som expert i samband med svåra virusutbrott. År 1995 var han på plats som svensk expert med Läkare utan gränser i Kikwit i Zaire när Ebolaviruset bröt ut. En dramatisk och tragisk resa som kom att forma honom som människa (Expressen, 2 april). Tegnell har en gedigen meritlista. Han har bland annat arbetat för Världshälsorganisationen (WHO). Nu kan han även lägga till en världspandemi ingen tidigare sätt liknelse till, där han själv kommit att spela huvudrollen som hela Sveriges kriskommunikatör.
Professionellt ledarskap vid kris
I takt med att mängden genomförda pressträffar och intervjuer vuxit i antal, har Anders Tegnell vuxit i sin roll och blivit till en professionell kriskommunikatör för Sveriges coronapandemi och dess allvarliga konsekvenser för landet. Tålmodigt har han efter bästa förmåga försökt svara på journalisternas många frågor. Ofta har samma frågor upprepats gång efter annan av medierepresentanter från olika nyhetsredaktioner. Starten var säkert mer chockartad än han hade föreställt sig.
Anders Tegnell fick i samband med de första presskonferenserna och intervjuerna ta emot hård kritik. Han fick ta emot så hård kritik och allvarliga påhopp, att hans chef på Folkhälsomyndigheten, generaldirektör Johan Carlson, i samband med en presskonferens den 20 mars, sa:
– Det som statsepidemiologen har utsatts för är närmast ovärdigt. Och han har fått utstå kritik som om det vore en liten firma. Det här är ju väldigt mycket ett lagarbete.
Vetenskaplig framgångsfaktor vid krissituationer
Här visade Johan Carlson en sådan professionalitet i sitt ledarskap att gensvaret kom ögonblickligen. Kompetent ledarskap är en vetenskapligt känd framgångsfaktor för en verksamhet. I en krissituation är ledarskapet helt avgörande. Carlsons tydliga stöd till sin statsepidemiolog stärkte inte bara Tegnell själv, i sin roll som förste talesman för den egna myndighetens arbete med att förmedla kunskap om coronaviruset, dess spridning och konsekvenser, utan lyfte även förtroendet och tilliten för Folkhälsomyndighetens arbete till en helt ny nivå. Presskonferensen hann knappt ta slut förrän Anders Tegnells mejl kärleksbombades och blombuketter sändes till hans kontor. Mängden positiva uttalanden i medier, inte minst i sociala medier, lät heller inte vänta på sig. I dag har en idoldyrkan växt fram som lett till både hyllningar och avbilder.
En coronapandemi som inte bara skapat en fullskalig kris i det egna landet utan världen över, är något få ställs inför under sin livstid att hantera. Det påverkar och förändrar…
Rätt stöd är viktigt vid krishantering
Anders Tegnells framtoning under de första pressträffarna, från tiden då man inte trodde på spridning av coronaviruset i Sverige, skiljer sig från dagens framträdanden. Den säkerhet med hur han i dag hanterar pressträffar och intervjuer är märkbar. Med stor sannolikhet, har Tegnell fått stöd av medietränare och andra professionella i hur man hanterar media av den här kalibern. Träning, som stärkt och gett honom trygghet, att hantera det som krävs av honom för att klara uppgiften att axla Folkhälsomyndighetens ansvarsdel, i form av sakkunskaper om pandemin. Starkt stöd från kollegor, familj och vänner, är också en viktig framgångsfaktor för att klara ett sådant här massivt medieuppbåd. De är ett viktigt stöd man sällan talar om i samband med krissituationer, men som inte får underskattas när man från en dag till en annan hamnar i situationen att hantera en komplex kris. I det här fallet en pandemi som inte bara skapat en fullskalig kris i det egna landet utan även världen över, är något få ställs inför under sin livstid att hantera. Det påverkar och förändrar…
Vilken är den svenska strategin för corona?
Den svenska strategin för att hantera pandemin bygger främst på frivillighet, individuellt ansvar, att hålla avstånd, tvätta händer och jobba hemifrån i den mån det går. En viktig del av strategin har varit plana ut kurvan för antalet insjuknade. Syftet har varit att undvika att överbelasta sjukvården. I Sverige har vi haft både skolor, restauranger och affärer öppna. Strategin går emot i princip hela övriga världens, där man stängt ner sina samhällen. De har gjort så kallade “lock-down” med strikta förhållningsregler som bland annat inneburit utegångsförbud, nedstängda skolor, restauranger och affärer.
Sveriges strategi har fått hård kritik
Sveriges strategi har fått möta på massiv kritik från omvärlden. FHM och regeringen har anklagats för att spela ett högt spel som kan leda till tusentals onödiga dödsfall. I dag har den fått gehör från bland annat WHO, som länge varnat för risken för utbrott av pandemier som hotar människors hälsa världen över.
– Sverige kan representera en framtida modell, sa vd Mike Ryan till Expressen (publ. 29 april).
Runt om i världen kvarstår fortfarande kritik från flera länder. På frågan från den världskända komikern Trevor Noah, i den egna Youtubekanalen, om Sverige sätter människors liv mot varandras för att låta samhället vara öppet, svarade Anders Tegnell utan omsvep:
– Det är inte så vi jobbar.
Anders Tegnell har uttalat…
Anders Tegnell, som upprepade gånger har försvarat valet av strategi som FHM och regeringen valt att följa, har i en intervju i Aftonbladet medgett att det finns tvivel.
–Jag är inte alls övertygad. Vi funderar ständigt på det här på myndigheten. Vad kan vi göra bättre och vad kan vi skruva på. Det måste man göra hela tiden för det kommer ständigt ny information och nya utmaningar, har han sagt. (Aftonbladet 1/5)
–Vi har misslyckats med att skydda våra äldre. (DN 14/4)
–Jag tror det viktigaste hela tiden är att försöka göra så bra som man kan, med den kunskap vi har och de verktyg man har på plats. Och hela tiden vara väldigt ödmjuk för att man kan behöva ändra sig. (Aftonbladet 30/4)
–Sverige har valt en annan väg ur coronakrisen än i princip all världens övriga länder. (Expressen 1/5)
–Vi räknade inte med de höga dödstalen. (Expressen 5/5)
Vi personifierar för att kunna hantera en kris
Att Anders Tegnell har fått ta emot mycket kritik beror till stor del på att vi människor har en benägenhet att vilja personifiera. Vi vill ha ett ansikte att relatera till vid allvarliga händelser. Någon att skylla på eller att hylla. Det är enklare att ha en person än flera att lägga ansvaret på. Det har medfört att det ett flertal gånger har behövts tydliggöras att bakom Anders Tegnell finns inte bara hans chef, generaldirektören för FHM, Johan Carlson, utan det finns ett helt team på Folkhälsomyndigheten. Ett team som tillsammans arbetar med att kartlägga coronaviruset. De arbetar med att ta fram olika riktlinjer för att på bästa möjliga sätt lotsa Sverige genom krisen för att möjliggöra att plana ut kurvan för spridning och med det undvika att sjukvården överbelastats.
Personifieringen av Anders Tegnell sitter i våra hjärnor
Det hela med personifiering sitter i våra hjärnor. En kris är en dramatisk händelse. För att förstå hur vi reagerar och agerar vid en kris behöver vi förstå hur hjärnan fungerar. Coronapandemin är en komplex världskris som kräver samarbete med specialister inom berörda områden i andra länder, över myndighetsgränser, med medlemmar i vår regering och riksdag och andra länders regeringsmän och statstjänstemän. Det här är alldeles för jobbigt för vår hjärna som är programmerad att alltid ta den enklaste vägen – så vi personifierar krisen. Vi gör som Anders Tegnell säger eller så motsätter vi oss det han säger. Vi agerar och reagerar på Anders Tegnell – inte på FHM, hans chef, medarbetare eller övriga deltagare på de dagliga presskonferenser som hållits, utan på vad Tegnell säger.
Och visst har vi gjort som Anders Tegnell sagt…
Tålmodigt, lugnt och sakligt, har Anders Tegnell nästan dagligen via presskonferenser förmedlat aktuell information rörande coronaviruset och dess spridning. Upprepade gånger har han också informerat oss om FHM:s riktlinjer. Riktlinjer de flesta av oss idag är väl bekanta med och som han utan större protester fått oss att följa:
- Håll avstånd och ta personligt ansvar
- 70 + och riskgrupper ska socialt distansera sig
- Stanna hemma vid symtom
- Undvik resor
- Undvik att röra näsa, ögon och mun, samt nys och hosta i armveck
- Tvätta händerna med tvål och vatten, länge och noga
- Använd handsprit
Har vi någonsin tvättat våra händer så ofta som nu? Har det någonsin sålts så mycket tvålar, handsprit och handkräm för att skydda våra söndertvättade händer som nu?
Och så har vi det där med toalettpappret…
Faktaruta
Anders Tegnell är född den 17 april 1956 i Uppsala församling. Han har sedan den 1 januari 2014 arbetat som epidemiolog på Folkhälsomyndigheten (FHM). Han har tidigare även arbetat som epidemiolog på Smittskyddsinstitutet. Tegnell tog sin läkarexamen 1985 vid Lunds universitet. Inte långt där efter började han sin långa karriär inom infektionssjukdomar genom specialistutbildning i Linköping. Han avlade år 2003 medicine doktorsexamen vid Linköpings universitet. År 2004 tog han Master of Science-examen i epidemiologi vid London School of Hygiene och Tropical Medicine vid University of London. Han har arbetat både för Världshälsoorganisationen och varit chef på Socialstyrelsen och Smittsyddinstitutet.
Epidemiolog:
En epidemiolog arbetar med att studera faktorer i miljön, levnadsvanor och genetiska faktorer påverkar hälsan och hur sjukdomar uppstår. Kunskaperna forskningen leder fram till används sedan för att skapa metoder och insatser för att förebygga sjukdomar och ohälsa.
Coronaviruset Covid-19:
Fiskmarknaden Huanan i mångmiljonstaden Wuhan i Hubei-provinsen sägs vara platsen där spridningen av coronaviruset startade. Coronavirus är en virusgrupp, där åtminstone sju varianter kan smitta människor. Viruset kan orsaka lättare förkylning till lunginflammation och livshotande sjukdomstillstånd.