(Texten “Anders Tegnell och de 22 forskarna” är skriven på förfrågan. Tack för förtroendet.)
Anders Tegnell och Folkhälsomyndigheten (FHM) står i april åter i fokus för hård kritik när ett sifferkrig blossar upp och en viktig debatt går förlorad. Bakom den nya hårda kritiken står 22 forskare (22) som de i media kommer att kallas. Debatten hinner aldrig ta fart förrän den brutalt slås ner, bland annat på grund av felaktigheter i siffror av antalet avlidna av coronaviruset, samtidigt som massmedia och människor på sociala media kommer Tegnell till undsättning.
“Anders Tegnell och de 22 forskarna” – rubrikerna om deras olika ståndpunkter gällande svenska coronastrategi kom att bli intensiva. I dag har forskarna fått viktig bekräftelse på de åsikter man framförde i debattartikeln och oron de kände var berättigad. Om Sverige valt rätt strategi eller ej kommer framtiden att utvisa.
Erfaret ledarskap i kris gör skillnad
Det finns en stark koppling mellan den massmediala undsättningen och den hårda kritik Anders Tegnell tidigare utsatts för. Kritik som efter uttalande från hans chef Johan Carlson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten, kom att vändas till idoldyrkan. Det går inte att bortse i från att även jakten på ”gilla-klick”, “delningar” och ”retweets” var en starkt bidragande orsak till att debatten slogs ner. Människan är ett flockdjur. Det tydliggörs på sociala medier när kris uppstår.
De 22 forskarna – oron i centrum
De 22 forskarnas kritik mot Folkhälsomyndigheten (FHM) och Anders Tegnell handlade om att de var oroliga för att svenskarna inte tog pandemin på allvar. Den 14 april publicerade de en debattartikel i DN med rubriken ”Folkhälsomyndigheten har misslyckats – nu måste politikerna gripa in”. Debattartikeln handlade ursprungligen om att FHM skulle ompröva på vilket sätt vi som samhälle genomförde social distansering och skyddande av våra äldre. De 22 motsatte sig en coronastrategi byggd på att skapa flockimmunitet som de ansåg farlig. Vid den här tidpunkten hade kunskaperna ökat om coronavirusets dynamik. Man visste nu om virusets höga smittsamhet och att smitta kunde ske redan innan eller i samband med utveckling av symptom.
En viktig debatt går förlorad för de 22
Förtydligas bör att de 22 forskarna inte alla var forskare, men hög medicinsk kompetens inom området virussjukdomar fanns och alla vara lika oroade över det höga dödsantalet och coronavirusets spridning i Sverige. I kritiken mot Folkhälsomyndigheten och Anders Tegnell hävdade de 22 att Sveriges dödstal närmade sig Italiens. Ett förtydligande publicerades senare gällande delar av uppgifterna.
I förtydligandet skrev man:
“Vår debattartikel handlar i huvudsak om behovet av att – i ljuset av den ökade kunskapen om virusets dynamik, bl.a. dess höga smittsamhet och att smitta kan ske redan innan eller i samband med symptomutveckling – ompröva det sätt på vilket vi som samhälle genomför social distansering och skyddar de äldre. I den efterföljande diskussionen har Folkhälsomyndigheten framfört att de siffror som utgör en dela av underlaget för vår argumentering är dåligt underbyggda. De citerade siffrorna är i vårt tycke mindre viktiga än den principiella utvecklingen av pandemin vi försöker peka på.”
Dagen därpå i en intervju med Aftonbladet uttalade sig en av forskarna, professorn och virusforskaren Cecilia Söderberg-Nauclér, Karolinska Institutet, att hon ansåg att Anders Tegnell borde avgå. Söderberg-Nauclérs allvarliga misstag var att hon senare nekade till att ha sagt detta. Effekten lät inte vänta på sig. Debatten som grundade sig på de 22:s oro kom nu i stället till stor del att handla om lögn, mindre genomtänkta uttalanden och sifferfel.
De 22 forskarna i ordkrig
Det fanns viktiga poänger som de 22 förde fram i debattartikeln som DN publicerade. Det krävs också styrka och mod att stå upp för sin sak, som Cecilia Söderberg-Nauclé gjorde, men det är viktigt att förstå både kontext, medier och hur man kommunicerar för att få fram sitt budskap. Och hur man undviker viktiga fallgropar. I dag har Anders Tegnell gjort uttalanden som ”Vi har misslyckats att skydda våra äldre” och ”Vi räknade inte med de höga dödstalen”.
– Det fanns med andra ord belägg för oron som framfördes i debattartikeln. Men i stället för att påverka beslutsfattarna för svensk coronastrategi kom de 22 att hamna i ett högst ovärdigt ordkrig i massmedia och på sociala medier. Anders Tegnell har nu även delvis medgett i en intervju i amerikanska Newsweek att tuffare restriktioner hade kunnat rädda liv. Till tidningen sa han:
– Naturligtvis ja, det skulle ha hjälpt på kort sikt. Men på lång sikt vet vi inte.
Viktig grundregel i kontakt med journalister
Journalister spelar i regel alltid in sina intervjuer. De har som arbete att söka efter nya infallsvinklar som kan genererar nya dramatiska och säljande rubriker. En allvarlig lögn är som att servera gräddtårta på guldfat. Det kostar dyrt att bli påkommen. Det fick också Cecilia Söderberg-Nauclér känna på. Istället för att få fram den oro och det budskap om att FHM valt fel strategi för att ta sig ur coronakrisen, som de 22 ville få fram, kom rubrikerna att handla om de egna misstagen. Särskilt hårt utsatt blev Cecilia Söderberg-Nauclér. Det tål att upprepas:
– Ljug aldrig för en journalist!
Ett debattinlägg som vilade på felaktiga siffror och mindre genomtänkta uttalanden, tillsammans med en allvarlig lögn, kom att kosta en viktig debatt. En debatt som kanske hade kunnat räddat liv – våra äldres liv – för här har vi misslyckats!
Munkavlen på för en av de 22
– Att gå ut med sina åsikter, göra uttalanden i offentligenhetens ljus, kräver insikter och viktiga kunskaper om vad man ger sig in på – allra helst vid en nationell kris som coronapandemin är. Cecilia Söderberg-Nauclér har i dag fått munkavle av sin arbetsgivare, enligt uttalande som jag bevittnat på Twitter. Hennes twitter-konto har helt raderats på egna uttalanden. Uttalanden som ledde till kommentarstrådar som alltför ofta kom att likna lynchmobb.
Det tål att upprepas – det är viktigt att förstå medierna man använder och de skoningslösa drev som kan uppstå – innan man använder dem.
Kriskommunikationens A och O
Inte långt efter att de ”22 forskarnas” räknefel hamnat i rampljuset medgav Anders Tegnell att även FHM gjort räknefel. Tegnells vana att uttala sig i media vid den här tidpunkten och den relation han bygg upp med våra olika medier, gjorde att stora rubriker uteblev. Han erkände lugnt att det blivit fel och så var det inte mer med det. Det är just det kriskommunikation handlar väldigt mycket om – att vara öppen och ärlig med de misstag man gjort, och visa ödmjukhet. Här gjorde Cecilia Söderberg-Nauclér allvarliga misstag. Hennes kommunikation stod i så stark kontrast till Anders Tegnells, att Söderberg-Nauclérs inlägg kom att bli hårt påhoppade i stället för att väcka önskad debatt.
Om kartan inte stämmer med terrängen – följ kartan.
Vi har inte sätt slutet än…
I en intervju i Aftonbladet tidigare i dag (28 maj) uttalar sig Annika Linde, 72, tidigare statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten om Anders Tegnell och den strategi som FHM och Sverige valt för att hantera nuvarande coronapandeim:
–Jag hade inte valt den strategin. Utvecklingen är väldigt sorglig och vi har inte sett slutet än.
– Från början utgick vi från att detta skulle vara likt en influensapandemi. Men det här viruset är på många sätt annorlunda. Då måste man revidera sin uppfattning.
– Följ kartan Tegnell
– Om kartan inte stämmer med terrängen – följ kartan, säger Annika Linde.
Annika Linde har varit både statsepidemiolog (2005 till 2013) och chef för WHO:s svenska influensacentrum. Hon illustrerar här Sveriges hållning i pandemin med ett skämtsamt ordspråk från militären men det är ingen tvekan om att hon i intervjun ser allvarligt på situationen. Linde har svängt i sin uppfattning och anser att Anders Tegnell borde följa terrängen i stället för att rita om kartan. Hon menar på att det räcker med att titta på våra grannländer som har tio gånger färre dödsfall för att förstå att den nuvarande strategin har stora brister.
Att blotta strupen är oerhört farligt
Om Anna Linde hade fått bestämma Sveriges strategi hade hon med stor sannolikhet agerat annorlunda än vad Tegnell gör. Till Aftonbladets reporter Olof Svensson, säger hon:
– Jag är en försiktigare person. Om man går emot hela världen så blottar man strupen på ett oerhört farligt sätt. Det kan vara beundransvärt, men jag hade inte valt den strategin. Utvecklingen hittills är väldigt sorglig och vi har inte sett slutet än. Det är för tidigt att göra en slutlig utvärdering.
Sveriges öppna strategi har medfört ett högt dödstal. Samtidigt som tester visar att vi inte lyckats skapa någon större immunitet bland befolkningen.
Vi måste förbereda oss för en andra coronavåg
I dag anser Anna Linde att det är försent att totalvända och stänga ner samhället. Vi måste däremot förbereda oss på att snabbt stänga ner lokalt när det uppstår nya utbrott. Hon säger vidare:
– Vi måste också vara beredda inför höstens eventuella attack, med smitt-appar och mycket provtagning.
– Coronaviruset har hittills varit väldigt oförutsägbart. Men sannolikt kommer det en våg i höst. Om testerna stämmer så har vi då inte tillräcklig immunitet i Sverige för att förhindra spridning. Då måste vi köra provtagnings- och nedstängningsstrategin där viruset sprider sig.
Linde om hyllningarna till Tegnell
Om hyllningarna till Tegnell för hans insats och på frågan om han kommer att ses som en hjälte svarar Annika Linde:
– Det ligger i det narrativ vi har. Den ensamma hjälten som vågar gå mot strömmen är någon man ser upp till. Det finns i alla cowboyfilmer. Men vi har inte sett slutet än.
– Det beror på vad den slutliga utvärderingen visar. Det finns så många faktorer. Hur det blir i höst, ekonomin, invånarnas psykiska hälsa. Men om vi tittar på utvecklingen hittills är den väldigt sorglig. Det berör mig att så många människor avlider när man kanske hade kunnat förhindra det. Det känns inte bra.
Annika Lindes “3” viktiga punkter som sannolikt hade räddat liv och minskat trycket på intensivvården:
- En tidig nedstängning av samhället.
- Mer skydd i vården, inklusive munskydd i äldrevården.
- Intensiv testning och smittspårning inom områden där virus upptäcks
Lars Calmfors – Sveriges strategi kan ha kostat fler liv
Jag har haft honom till bordet vid en middag i samband med en disputation. Har även fått Calmfors-/EMU-utredningen i bokform när jag studerade EMU, av honom. Lars Calmfors är en av Sveriges kändaste nationalekonomer. Han är Under en lång tid har han varit ett tungt namn inom svensk finanspolitik. Han är ytterligare en på listan som är inne på samma linje som de “22 forskarna”. I Kvartals “Fredagsintervjun” (22 maj) konstaterar han att pandemin är en sällan skådad kris, där vi i dag vet väldigt lite om de ekonomiska följderna och det är en kris där inte bara ekonomin utan även folkhälsan drabbas. I intervjun till Kvartal säger han vidare:
– Det är inte alls givet att en strategi som innebär att vi får ha relativt mycket nedstängning under lång tid ger mindre ekonomiska kostnader när vi summerar, än en strategi som varit mer radikal under kortare tid.
– Myndigheterna i Sverige har valt en så återhållsam strategi så att den kanske delvis har varit skadlig, och skapat mer smittspridning och fler dödsfall än vad den skulle ha behövt göra.
Intervjuerna med den förre statsepidemiologen Annika Linde och nationalekonomen Lars Calmfors visar ytterligare på att de “22 forskarnas” tidiga debattinlägg var viktigt, med möjlighet att påverka – om man skött kommunikationen bättre och den kriskommunikation som följde.
Vad kriskommunikation handlar om…
Kriskommunikation handlar mycket om att människor vill ha sanningsenliga svar på vad som hänt, varför det har kunnat hända och hur ska man agera för att ta sig ur krisen och säkra att det aldrig inträffar igen – att få fram all fakta och finna hållbara lösningar för framtiden. Det svåra med pandemin är att vi helt saknar tidigare erfarenhet av covid-19 och därför har det bland annat saknats svar på den så viktiga frågan:
– Hur ska vi agera för att ta oss ur krisen?
Sverige har valt en helt annan strategi än i princip hela övriga världen som valt att stänga ner sina samhällen.
Coronaviruset har skapat en komplex världskris, vars konsekvenser för världen och Sverige vi i dag inte vet svaren på och med det saknar möjlighet att i dagsläget säkra hållbara lösningar. Först när världen tagit sig i genom den globala kris vi befinner oss i kan utvärderingar genomföras och framtida strategier tas fram. Och det är först då som vi kan få svar på om Sverige valt rätt strategi för att bekämpa pandemin eller inte…
Förtydligande om Anders Tegnell
Det är viktig att tillägga – Anders Tegnell är inte Folkhälsomyndigheten. Han arbetar där som statsepidemiolog, med ett helt team runt sig som arbetar med att lotsa oss i genom pandemin utifrån deras specialistkunskaper inom området pandemier. Vi måste vara uppmärksamma på när vi personifierar en kris för att undvika att utsätta enskilda människor för allvarliga konsekvenser som mediedrev och mordhot.