Från industrialismens auktoritetshierarkiska ledarskap vid 1900-talets början, till ett 2000-tal med organisationer uppbyggda kring självledarskap, är det möjligt?
En av de första att betona organisationen som ett socialt system var ingenjören och forskaren inom företagsadministration – Henri Fayol (1841-1925). Det ledde till att begrepp som ledarskap och human resource management kom att bli centrala. Fayol menade på att enighet och harmoni bland de anställda var viktiga egenskaper för att få en organisation att fungera mer problemfritt. Redan då beskrev han ledarens ansvarsområden som organisering, planering, samordning, order och kontroll. Fayol såg på organisationen som ett statiskt och hierarkiskt system. Det här var i början på 1900-talet, under samma era som ingenjören Frederick W. Taylor blev känd för The Principles of Scientific Management. Ett system där ledningen definierade de arbetsuppgifter arbetarna skulle utföra och hur de skulle utföras. Taylors idé innebar att kontrollen över arbetsuppgifterna flyttades från de anställda till ledningen. I centrum stod effektivitet och rationalitet.
År 2020 arbetar många företag fortfarande efter både Fayols och Taylors idéer. Hur insiktsfulla och medvetna ledningarna är om det kan jag inte svara på, men världen ser väldigt annorlunda ut idag än vid industrialismens början och Taylorismens intåg. Digitaliseringens framväxt och utveckling har helt förändrat den värld våra företag och organisationer verkar i idag. Fayols enighet och harmoni har bytts ut mot mångfald och gruppdynamik, men begreppen Ledarskap och Human Resouce (HR) lever också kvar. I dag som avgörande verktyg för företag som vill vara bland de ca 40 % som kommer att finnas kvar om ca 10 år.
Agilt ledarskap – varför och vad handlar det om?
Organisations- och verksamhetsutvecklare, managementkonsulter och förändringsledare, är alla rörande överens om att framtidens företag och organisationer måste vara flexibla och anpassningsbara till omvärldens snabba förändringar. Bakomliggande orsaker som nämns är digitaliseringens snabba utveckling och utvecklingen av Artificiell intelligens (AI). Vi kommer också att vara ännu mer datastyrda i framtiden. Det här är bakgrunden till att verksamheterna måste öka sin anpassningsbarhet till förändringstakten i omvärlden och varför medarbetarna eller medarbetarskapet kommit allt mer i fokus.
Medarbetarna är närmast kunderna och de många förändringar som har eller kommer att ha stark påverkan på verksamheten i framtiden. Att väcka medarbetarnas intresse för omvärldsförändringar är viktigt, eftersom de är ett avgörande konkurrensverktyg för verksamheten och dess framtidsutveckling. Det är här agilt ledarskap kommer in. Ordet kommer ifrån engelskans ”agility”, som översatt till svenska betyder rörlighet. Applicerar man begreppet på ett företag eller en organisation, får begreppet agility betydelsen att man ger verksamheten förutsättningar att snabbt kunna anpassa sig till omvärldens förändringar. Det är också själva kärnan med agilt ledarskap. Agilt ledarskap står för rörlighet och snabbhet. Det är ett ledarskap där medarbetarna leder arbetet.
En stark förespråkare för agilt ledarskap är holländaren Jurgen Appelo. I sin bok ”Management 3.0: Leading Agile Developers, Developing Agile Leaders” (2010), lyfter han fram att det är medarbetarna på golvet som sitter på kompetensen och kunskapenom detaljerna. Verksamheten kommer därför att fungera bättre om man ger dem mer ansvar. Medarbetarna kommer också att uppleva att de har roligare på jobbet. Och vetenskapen är tydlig här. Motivation, engagemang och prestation ökar, om man har kul på jobbet.