Visselblåsare skapar säkrare organisationer?

Kommunikationsklimat påverkar både kris och förändring.

Vissa ledningar skyr dem. Andra efterlyser dem. Några ser dem som riktiga hjältar. Andra som hot. De kan ses som besvärliga. De varnar när andra är tysta. Vi kallar dem “visselblåsare”.

Jag tror på att ett öppet kommunikationsklimat och en positiv syn på visselblåsare skapar säkrare och framgångsrikare organisationer.  Öppet kommunikationsklimat och värdesättande av visselblåsare gör det möjligt att hörsamma brister i rutiner, arbetsförhållanden och annan för verksamheten allvarlig problematik. Negativa medierubriker och tunga kostnader för att rätta till vad som gått fel kan i stället vändas till ökade intäkter och positiva medierubriker. Det senare kan bli till möjlighet med en alert PR-avdelning.

Organisationer blir mer komplexa ju mer de växer. De blir allt svårare att hålla ihop. Organisationer som uppstått och utvecklats genom ägarnas, ledningens och de anställdas kommunikation. Hur organisationerna utvecklats handlar därför mycket om hur bra eller hur dåligt kommunikationen internt fungerat och fortsätter att fungera. Om kommunikationsklimatet varit öppet eller slutet. Om man har lyckats att bygga stabila broar mellan enheterna för att säkra bra samarbeten.

Stabil organisation byggs genom kommunikation
Öppet kommunikationsklimat bygger samarbeten med tillit.

Jag tror på att en välbyggd och framgångsrik organisation arbetar utifrån en öppen kommunikation mellan ledning, chefer och medarbetare. En organisation där medarbetarna, oavsett position, vågar framföra farhågor och problemställningar. En organisation där “högt i tak” är en naturlig del av kommunikationsklimatet. Ett kommunikationsklimat som bygger en stabil organisation med tillitsfulla och starka samarbeten. De är viktiga för verksamheten och dess utveckling. Jämlikhet och mångfald kan då införlivas som en naturlig. Människor – i all vår olikhet – skapar komplexitet, men öppet kommunikationsklimat möjliggör att ifrågasätta, kritisera och diskutera. Delaktighet, bekräftelse och nya perspektiv genererar motivation och engagemang. Kreativitet frigörs. Det här tror jag på. Det är ingen “rocket science” men det kräver sitt ledarskap. Det kräver också en ledning som förstår och är villig att satsa strategiskt på ett ledarskap som kan möta sina medarbetare i en rak och öppen dialog.

Jag har reflekterat över organisationer – små som stora – där man av olika orsaker inte har fått eller får uttrycka negativ kritik. Organisationer där man ses som besvärlig om man blottlägger allvarlig problematik. Att det finns problematik som är obekväm för chefer och ledning, är ju inte alltid lätt att veta för enskild medarbetare. Till grund för blottläggandet ligger ofta en stark känsla av ansvar och engagemang för sitt jobb, för verksamheten och dess varumärke. Det är min erfarenhet. I regel finns också en stor tillit och lojalitet till chefer och ledning. Det gör det svårt att förstå att den egna lojaliteten kan tolkas som bristande lojalitet.

Medarbetare som vågar lyfta problematik som uppstått är viktigare än många organisationsledningar och chefer förstår. Det är även medarbetarundersökningar. De ger viktiga indikationer på att saker och ting inte står rätt till i en organisation. Medarbetarundersökningar, som ger allvarliga varningssignaler om att saker inte står rätt till, måste tas på allvar och hanteras därefter. Kritiska medarbetare är viktiga visselblåsare varje ledning bör uppskatta att ha i sin organisation. De möjliggör att bromsa upp för reflektion innan något går helt över styr. Ju längre någonting har fått gå fel – ju mer tidskrävande blir det att rätta till det. Och kostsammare!

Ledarskap – vetenskapen har gett svar

Under senare år har företag och organisationer allt mer kommit att utbilda medarbetare i ledarskap.  Ledarskapets betydelse har vuxit fram i takt med nya vetenskapliga forskningsrön, men vad handlar ledarskap egentligen om?

Idag vet vi att chefen är utsedd av och företräder arbetsgivaren. Det är en formell position och en funktion i organisationen. Ledarskapet är den viktigaste kompetensen för att bli en framgångsrik chef. Det bygger på en balans mellan resultat och relationer. Chefen är medarbetarnas främsta förebild. Ledarskap ihop med kommunikativ kompetens, är en chefs främsta verktyg att ena sina medarbetar med för att realisera satta mål.

Ledarskap moln tornar upp sig
Ledarskap står i centrum när krisen eller förändringsprocessen tar fart.

Fortsätt läsa ”Ledarskap – vetenskapen har gett svar”

Kommunikation – vårt äldsta och viktigaste beteende

Kommunikation är vårt äldsta och viktigaste beteende. Jag tror inte att många av oss tänker på det. Vårt samhälls- och kulturliv bygger på den. Att kommunicera och samspela, är förmågor vi snabbt börjar tränas i för att socialiseras in i samhället. Förmågor vi hela tiden måste arbeta med att utveckla.

En viktig anledning till det är att vi i dag, långt mer än tidigare, stöter på nya människor olika oss själva. Globaliseringen och Informations- och kommunikationssamhällets framväxt, har medfört att vi förflyttar oss över landsgränser med en lätthet och självklarhet som tidigare inte varit möjlig.

Kommunikation samspel
Kommunikation och samspel – viktiga förmågor i ständig utveckling.

Kommunikation är grunden för all organiserad samverkan. Ett viktigt organisatoriskt styrmedel. Trots detta är kommunikation en relativt ny akademisk disciplin som ingår i Medie- och kommunikationsvetenskap (MKV). Forskning pågår tvärvetenskapligt inom bland annat sociologi, psykologi och lingvistik.

De snabba globala samhällsförändringarna, mängden nya människor vi ständigt möter och behöver samspela med, påverkar kraven på vår kommunikativa förmåga. Mediernas granskningar av omvärldens styren, näringsliv, organisationer och enskilda makthavare, medför att kriser uppstår som måste hanteras. Förändringar måste ta plats för att anpassa organisationer, verksamheter och viktiga samhällsfunktioner till omvärldens ständiga förändringar. Kommunikationen står i centrum för att lyckas. Det handlar om att göra gemensamt