Jag har hört det ett otal gånger under mitt yrkesverksamma liv “Medarbetarna är våra viktigaste tillgångar”. Jag vet inte hur ni ser på det eller hur det ser ut i er verksamhet, men de många verksamheter som har anställda har jag svårt att se fungera utan dem. Så varför är vi då så dåliga på att förvalta våra viktigaste tillgångar – medarbetarna?
Nya och allt mer avancerade datasystem kommer kontinuerligt, men de kan inte ersätta medarbetarna som sköter den dagliga verksamheten och de olika interna och externa kontakterna (AI har en bit kvar här på majoriteten av våra arbetsplatser). Våra nya avancerade datasystem har funktionen att effektivisera arbetet och kan frigöra arbetskraft, men systemen innebär inte att vi kan göra oss renons på medarbetare. De är för viktiga. Trots det brister vi fortfarande allvarligt, när det gäller att arbeta med utveckling av verksamhetens viktigaste tillgångar– medarbetarna.
Digitaliseringen, med allt mer välutvecklade HR-system, och även utvecklingen av artificiell intelligens, ger i dag stor möjlighet att frigöra HR-personal, så att de kan ägna mer tid åt medarbetarutveckling. Det kan vara lätt i jakten på kortsiktig vinst att dra ner på HR-styrkan, men här finns det all anledning att tänka om.
Vi mäter och utvärderar för att förbättra och utveckla
Organisations- och verksamhetsutvecklare, managementkonsulter och förändringsledare, är alla rörande överens om att framtidens företag och organisationer måste vara flexibla och anpassningsbara till omvärldens snabba förändringar. Bakomliggande orsaker som nämns är digitaliseringens snabba utveckling och utvecklingen av Artificiell intelligens (AI). Vi kommer också att vara ännu mer datastyrda i framtiden. Det här är bakgrunden till att verksamheterna måste öka sin anpassningsbarhet till förändringstakten i omvärlden och varför medarbetarna eller medarbetarskapet kommit allt mer i fokus.
Medarbetarna är närmast kunderna och de många förändringar som har eller kommer att ha stark påverkan på verksamheten i framtiden. Att väcka medarbetarnas intresse för omvärldsförändringar är viktigt, eftersom de är ett avgörande konkurrensverktyg för verksamheten och dess framtidsutveckling. Det är här agilt ledarskap kommer in. Ordet kommer i från engelskans ”agility”, som översatt till svenska betyder rörlighet. Applicerar man begreppet på ett företag eller en organisation, får begreppet agility betydelsen att man ger verksamheten förutsättningar att snabbt kunna anpassa sig till omvärldens förändringar. Det är också själva kärnan med agilt ledarskap. Agilt ledarskap står för rörlighet och snabbhet. Det är ett ledarskap där medarbetarna leder arbetet.
Ledarskap som är närvarande i organisationen bygger viktiga broar. De verksamheter jag arbetat i som varit mest framgångsrika har haft en närvarande VD i organisationen. Vad jag menar med närvarande är att de har varit både synliga och tillgängliga för sina medarbetare så ofta det varit möjligt. De har som en naturlig del i sitt ledarskap gått runt bland de anställda, tagit kontakt, fört dialog och lyssnat “Management by walking around”. De har också bekräftat sina egna ord ut mot verksamheten i de egna handlingarna “Walk the talk”. Förtroende och tillit har byggts upp som även motverkat allvarliga konflikter och för verksamheten skadliga missnöjen. Kritiska frågor har kunnat ventileras som lett till väldigt bra lösningar för situation och verksamhet. Medarbetarna har bemötts som de värdefulla tillgångar de är för verksamheten. För mig är dessa VD:ar (och chefer) mina stora hjältar inom organisationer och näringsliv. En av dem är fortfarande en viktig förebild för mig. En tidigare minister med tydlig kompass gällande både etik och hållbarhet. Vi arbetade bara en kort period ihop, men stora ledare har en förmåga att lämna tydliga fotspår efter sig. De gör intryck som sitter.
Det är viktigt att i sitt ledarskap – livet ut – jobba med just sitt ledarskap. Det är en livslång process byggd på reflektioner och insikter om sig själv och om andra – om hur vi interagerar med varandra. En chef med en grandios syn på sig själv – utan förmåga att se andra – blir aldrig en bra chef hur övertygande hen än framför sin sak.
Vid kris eller förändring handlar det om att känna sin organisation. Då gäller det att ha byggt rätt broar mellan ledning, enheter, chefer och medarbetare. Kommunikativt ledarskap bygger broar mellan enheter och medarbetare. Skapar en sammansvetsad organisation.
Organisationer som består av många anställda kräver kunskaper om både mänskliga beteenden och humanistiskt tänkande. Kunskaper att använda till att skapa bra arbetsmiljöer med och engagerade och motiverade medarbetare. Välmående, motiverade, engagerade och självständigt tänkande medarbetare är viktiga – om en verksamhet ska bli eller fortsätta vara framgångsrik. Det är ingen klyscha. Det är en realitet!
Brister i kommunikation skapar lätt enheter som agerar på egen hand med egna kulturer.
“Alla broar går att bygga. Mål och vision är styrande. Syftet likaså. I bland krävs tuffare rivningsarbete. Andra gånger krävs tuffare fundament för säkrad hållbarhet. Tekniska kunskaper som humanistiska krävs. Kostnaderna för ett brobygge är olika. Att inte bygga en bro kan bli extra kostsamt. En organisation som tappat kontakten med viktiga delar av sin verksamhet riskerar sitt brobygge.
En ledning som tappat kontakten med sina medarbetare riskerar en organisation med fel i både fundament, funktion och utveckling. Ett extra kostsamt brobygge är då att vänta.”
