Neuroledarskap är byggt på hjärnforskning och beprövade metoder.
Katarina Gospic, hjärnforskare, och Stefan Falk, utvecklingsledare har skrivit boken Neuroledarskap: effektivt ledarskap byggt på hjärnforskning och beprövade metoder. En bok full av kunskap om hur vår hjärna fungerar. Ju mer vi kan om hur den fungerar desto mer kan vi själva påverka och styra våra handlingar.
Livet är fullt av beslut som vi måste fatta. När kriser uppstår fattar vi lätt fel beslut. Ofta är vi omedvetna om det. Kriser skapar oro och sätter i gång känslostormar, och vår hjärna är programmerad att ta den enklaste och mest konfliktfria vägen – då personifierar vi gärna.
Vi fattar beslut genom reptilhjärnan och pannloben
Kanske är han den av oss som mest längtar efter att coronakrisen ska vara över – att få återgå till att arbetet som byråkrat och studier av epidemier långt borta från allt vad massmedia heter? Men det kommer aldrig att hända. Anders Tegnell, 64 år, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten (FHM) är och kommer att förbli ansiktet utåt för valet av strategi som Sverige gjort att bekämpa coronapandemin med. Ett helt nytt virus vi människor saknar immunitet mot och vars kris som medföljt dess spridning vi inte upplevt motstycke till. Ett coronavirus som blev till en pandemi som kommer att pågå under en lång tid framöver och som skapat komplexa kriser världen över som redan gått till historien. En pandemi som kommer att påverka Sveriges samhällsutveckling på många olika sätt vi i dag saknar vetskap om.
Anders Tegnell har kommit att synas i media mer än vår statsminister Stefan Löfven sedan coronvirusets utbrott i Sverige. Något som lett till politiska rubriker. DN/Ipsos har gjort en undersökning där nästan 69 % av svenskarna säger sig ha förtroende för honom. Enligt undersökningen var det endast 11 % som saknade förtroende för honom. Tegnell är ingen rookie på att arbeta som expert i samband med svåra virusutbrott. År 1995 var han på plats som svensk expert med Läkare utan gränser i Kikwit i Zaire när Ebolaviruset bröt ut. En dramatisk och tragisk resa som kom att forma honom som människa (Expressen, 2 april). Tegnell har en gedigen meritlista. Han har bland annat arbetat för Världshälsorganisationen (WHO). Nu kan han även lägga till en världspandemi ingen tidigare sätt liknelse till, där han själv kommit att spela huvudrollen som hela Sveriges kriskommunikatör.
Professionellt ledarskap vid kris
I takt med att mängden genomförda pressträffar och intervjuer vuxit i antal, har Anders Tegnell vuxit i sin roll och blivit till en professionell kriskommunikatör för Sveriges coronapandemi och dess allvarliga konsekvenser för landet. Tålmodigt har han efter bästa förmåga försökt svara på journalisternas många frågor. Ofta har samma frågor upprepats gång efter annan av medierepresentanter från olika nyhetsredaktioner. Starten var säkert mer chockartad än han hade föreställt sig.
Anders Tegnell fick i samband med de första presskonferenserna och intervjuerna ta emot hård kritik. Han fick ta emot så hård kritik och allvarliga påhopp, att hans chef på Folkhälsomyndigheten, generaldirektör Johan Carlson, i samband med en presskonferens den 20 mars, sa:
– Det som statsepidemiologen har utsatts för är närmast ovärdigt. Och han har fått utstå kritik som om det vore en liten firma. Det här är ju väldigt mycket ett lagarbete.
I undersökningen ”AI bortom hypen” genomförd av Novus sommaren 2019, på uppdrag av Sveriges chefsorganisation Ledarna, i samarbete med forskningsledaren Joakim Wernberg, Entreprenörsforum, har totalt 5 486 intervjuer genomförts med chefer på olika nivåer. En undersökning som lyfte fram hur viktigt chefs- och ledarskapet är för att lyckas med att integrera den nya och alltmer avancerade tekniken i vår dagliga verksamhet.
Nästan hälften, 48 %, av de 5486 intervjuade cheferna tror att AI (artificiell intelligens) kommer att påverka nästan alla jobb som finns i dag, men bara automatisera en liten del av jobben. 23 % av de tillfrågade tror inte alls att majoriteten av de arbeten som finns i dag kommer att påverkas av AI. 18 % av de tillfrågade cheferna tror att AI kommer att ersätta människor och automatisera en stor del av jobben som finns i dag.
Chefer inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn anser i störst utsträckning att AI kommer att förändra arbetsmarknaden, medan Chefer inom byggsektorn tycks ha minst förväntningar på AI:s påverkan. De har genomgående varit mer skeptiska till AI-teknikens påverkan på deras arbetsplatser.
Resultatet av undersökningen förstärker bilden av att svenska företag och organisationer i praktiken generellt sett är i ett tidigt stadium av implementering av AI. 17 % av de tillfrågade cheferna verkar på en arbetsplats där man helt eller delvis arbetar med datainsamling och dataanalys, ett måste men långt ifrån tillräckligt för AI-tillämpningar. Endast 14 % av cheferna anger att det bedrivs pilotprojekt med AI inom deras verksamheter. 11 % chefer svarar att det finns anställda eller konsulter som arbetar med att införa AI på arbetsplatsen. Bara 7 procent chefer svara att en strategi finns för hur AI ska implementeras på arbetsplatsen och så få som 6 procent av cheferna svarar att det planeras eller genomförs utbildning för att medarbetarna ska kunna använda AI i sitt arbete. Att ta med sig är att frågan troligen ligger på högsta ledningens verksamhetsagenda och inte kommunicerats eller delegerats ut i organisationerna ännu.
Tänkvärt är att både AI-upptagningen och implementeringsarbetet inom många organisationer och deras verksamheter befinner sig på ett tidigt stadium. Hur snabbt det kommer att ske en förändring beror på respektive ledning och organisation. Den digitala tekniken och AI är här för att stanna och ta oss till ständigt nya utvecklingsnivåer…
All förändring drivs av människor och i all förändring finns det ledare som kan påverka i vilken riktning utvecklingen går .
Andreas Miller, Förbundsordförande, Ledarna – Sveriges Chefsorganisation
Vi befinner oss i en omfattande strukturomvandling. Den går inte lika fort som vi kan tro men den pågår och den är ostoppbar. I fokus står allt mer framväxten av den artificiella intelligensen (AI).
I samspel med AI
Vi har under en längre tid pratat ökad digitalisering och automatisering av processer och produktion. Den tekniska utvecklingen är en konstant pågående förändringsresa och nu har vi kommit så långt att vi pratar artificiell intelligens (AI) och implementering av AI-lösningar. Det finns redan i dag arbetsplatser där människor arbetar i samspel med mer eller mindre avancerade AI-lösningar. Och fler kommer det att bli. Så sent som den 15 januari i år pratade TV-personligheten Dr Mouna (Mouna Esmaeilzadeh Ingerslev), nyss utnämnd till “Årets faktabaserade framtidsoptimist”, läkare och neuroforskare, i TV4:s Nyhetsmorgon om att AI slår läkare när det gäller cancerdiagnostik. I det här fallet gällde det bröstcancer, den vanligaste cancerformen hos kvinnor och som skördar massor av liv.
“All förändrings drivs av människor och i all förändring finns det ledare som kan påverka i vilken riktning utvecklingen går.”
Andreas Miller, Förbundsordförande, Ledarna – Sveriges Chefsorganisation
5 486 chefer om AI-användningen i svenska företag och organisationer
5 486 chefer om AI-användningen i svenska företag och organisationer.
Sveriges Chefsorganisation Ledarna, tillsammans med analys- och undersökningsföretaget Novus, genomförde sommaren 2019 en stor undersökning med 5 486 chefer på olika organisationsnivåer. Rapporten är skriven av fil. dr. Joakim Wernberg, forskningsledare på Entreprenörskapsforum. Syftet med undersökningen var att kartlägga hur företag och organisationer tar till sig artificiell intelligens (AI) och hur vanligt det egentligen är att använda verksamhetsspecifika AI-lösningar i dag. Rapporten redovisar att Sveriges chefer gärna tar sig an AI-utmaningen. Cheferna som deltagit i undersökningen är också klara över vilka möjligheter som finns och vilka hinder som behöver åtgärdas.
“3” tydliga slutsatser
Ledarnas rapport ger stöd åt nedanstående tre relativt tydliga slutsatser:
