Den omvälvande strukturomvandling vi står inför behöver också företags- och organisationsledningar som känner och tar viktigt samhällsansvar…
Den fördjupade bild som framkommit i ”AI bortom hypen”, en undersökningen som Sveriges chefsorganisation Ledarna står bakom, vars syfte var att kartlägga hur företag och organisationer tagit till sig artificiell intelligens (AI) och hur vanligt det egentligen är att använda verksamhetsspecifika AI-lösningar i dag, påvisar att AI-mognad är lägre än vad man trott parallellt med att AI-stressen troligen är större än den behöver vara. En naturlig fråga är varför?
– Svaret är med stor sannolikhet att AI (artificiell intelligens) handlar om så mycket med än bara teknik och att när något kommit i ropet ökar informationen om det. När informationen ökar om något som den AI-integrering vi påbörjat skapas lätt känslan av att vi är mitt uppe i förändringen trots att vi bara är i början av den.
Det kan vara bra att ha i åtanke att de som arbetar med forskning eller arbetar väldigt innovativt ligger långt mycket längre fram i tiden än de flesta andra av oss. Vi får för det inte slå oss till ro så att vi halkar efter. Marknaden och konkurrens är i väldigt tuff i de flesta branscher så siktet måste ligga framåt.
“All förändrings drivs av människor och i all förändring finns det ledare som kan påverka i vilken riktning utvecklingen går.”
Andreas Miller, Förbundsordförande, Ledarna – Sveriges Chefsorganisation
5 486 chefer om AI-användningen i svenska företag och organisationer
5 486 chefer om AI-användningen i svenska företag och organisationer.
Sveriges Chefsorganisation Ledarna, tillsammans med analys- och undersökningsföretaget Novus, genomförde sommaren 2019 en stor undersökning med 5 486 chefer på olika organisationsnivåer. Rapporten är skriven av fil. dr. Joakim Wernberg, forskningsledare på Entreprenörskapsforum. Syftet med undersökningen var att kartlägga hur företag och organisationer tar till sig artificiell intelligens (AI) och hur vanligt det egentligen är att använda verksamhetsspecifika AI-lösningar i dag. Rapporten redovisar att Sveriges chefer gärna tar sig an AI-utmaningen. Cheferna som deltagit i undersökningen är också klara över vilka möjligheter som finns och vilka hinder som behöver åtgärdas.
“3” tydliga slutsatser
Ledarnas rapport ger stöd åt nedanstående tre relativt tydliga slutsatser:
Ledarskap som är närvarande i organisationen bygger viktiga broar. De verksamheter jag arbetat i som varit mest framgångsrika har haft en närvarande VD i organisationen. Vad jag menar med närvarande är att de har varit både synliga och tillgängliga för sina medarbetare så ofta det varit möjligt. De har som en naturlig del i sitt ledarskap gått runt bland de anställda, tagit kontakt, fört dialog och lyssnat “Management by walking around”. De har också bekräftat sina egna ord ut mot verksamheten i de egna handlingarna “Walk the talk”. Förtroende och tillit har byggts upp som även motverkat allvarliga konflikter och för verksamheten skadliga missnöjen. Kritiska frågor har kunnat ventileras som lett till väldigt bra lösningar för situation och verksamhet. Medarbetarna har bemötts som de värdefulla tillgångar de är för verksamheten. För mig är dessa VD:ar (och chefer) mina stora hjältar inom organisationer och näringsliv. En av dem är fortfarande en viktig förebild för mig. En tidigare minister med tydlig kompass gällande både etik och hållbarhet. Vi arbetade bara en kort period ihop, men stora ledare har en förmåga att lämna tydliga fotspår efter sig. De gör intryck som sitter.
Det är viktigt att i sitt ledarskap – livet ut – jobba med just sitt ledarskap. Det är en livslång process byggd på reflektioner och insikter om sig själv och om andra – om hur vi interagerar med varandra. En chef med en grandios syn på sig själv – utan förmåga att se andra – blir aldrig en bra chef hur övertygande hen än framför sin sak.
Vid kris eller förändring handlar det om att känna sin organisation. Då gäller det att ha byggt rätt broar mellan ledning, enheter, chefer och medarbetare. Kommunikativt ledarskap bygger broar mellan enheter och medarbetare. Skapar en sammansvetsad organisation.
Organisationer som består av många anställda kräver kunskaper om både mänskliga beteenden och humanistiskt tänkande. Kunskaper att använda till att skapa bra arbetsmiljöer med och engagerade och motiverade medarbetare. Välmående, motiverade, engagerade och självständigt tänkande medarbetare är viktiga – om en verksamhet ska bli eller fortsätta vara framgångsrik. Det är ingen klyscha. Det är en realitet!
Brister i kommunikation skapar lätt enheter som agerar på egen hand med egna kulturer.
“Alla broar går att bygga. Mål och vision är styrande. Syftet likaså. I bland krävs tuffare rivningsarbete. Andra gånger krävs tuffare fundament för säkrad hållbarhet. Tekniska kunskaper som humanistiska krävs. Kostnaderna för ett brobygge är olika. Att inte bygga en bro kan bli extra kostsamt. En organisation som tappat kontakten med viktiga delar av sin verksamhet riskerar sitt brobygge.
En ledning som tappat kontakten med sina medarbetare riskerar en organisation med fel i både fundament, funktion och utveckling. Ett extra kostsamt brobygge är då att vänta.”
Rubriken “Nytt svenskt rekord i – korruption” slog emot mig när jag läste mobilen den 21 februari. Självklart väcker den mitt intresse. Etik, moral och värderingar, har alltid varit viktiga vägvisare i min kompass. Jag har arbetat i dysfunktionella organisationer, där både etik, moral och humanistiska värderingar satts ur spel. Behöver jag säga att det inte bara har gått bra för dessa organisationer? Jag klickar fram artikeln. Det är organisationen Transparency International som rankat 180 länder i ett korruptionsindex där 100 står för ett ”mycket rent” land. Det framkommer att Sverige är ett mer korrupt land än både Danmark, Finland och Norge. ”Så lågt som nu har Sverige aldrig hamnat”, säger Ulla Andrén, ordförande Transparenceny International, till TT (https://www.di.se/nyheter/nytt-svenskt-rekord-i-korruption/). Förra årets index för Sverige blev 84. Vi ligger fortfarande högt ska sägas men trenden från de senaste tre åren visar på att vi går åt fel håll. 2015 låg vi på 89 poäng och 2016 på 88. I sitt uttalande säger också Andrén ”Att det går åt fel håll”. Hon är inte förvånad över Sveriges fall med tanke på de många korruptionsskandaler som avslöjats det senaste året. Hon nämner både Statens fastighetsverk, där en generaldirektör fick gå, Trafikverket, Polisen och deras passhantering, samt Transportstyrelsen. Det finns fler att räkna upp. Telia är ytterligare ett exempel. Vidare säger Andrén att “Näringslivsföreträdare anser att det blivit allt vanligare med mutor och oegentligheter i samband med offentliga upphandlingar”.
Varför jag tar upp detta, som jag nämnt i tidigare inlägg, är för att jag är rätt övertygad om att medarbetare i dessa organisationer uppmärksammat det hela långt innan det nått media. När en större förändringsprocess äger rum har den ofta föregåtts av en kris. En kris där medarbetare kommunicerat till överordnade att det har funnits saker som inte stått rätt till – långt innan krisen blivit ett faktum. Viktiga varningssignaler har ignorerats eller missats av ledning och chefer – av olika orsaker. Ett öppet kommunikationsklimat och visselblåsare är viktiga brandvarnare. Det är också ett närvarande ledarskap. Tillit, förtroende och respekt mellan ledning, chefer och medarbetare kommer inte av sig själv. Det kommer genom aktivt “walk the talk“.
