Den omvälvande strukturomvandling vi står inför behöver också företags- och organisationsledningar som känner och tar viktigt samhällsansvar…
Den fördjupade bild som framkommit i ”AI bortom hypen”, en undersökningen som Sveriges chefsorganisation Ledarna står bakom, vars syfte var att kartlägga hur företag och organisationer tagit till sig artificiell intelligens (AI) och hur vanligt det egentligen är att använda verksamhetsspecifika AI-lösningar i dag, påvisar att AI-mognad är lägre än vad man trott parallellt med att AI-stressen troligen är större än den behöver vara. En naturlig fråga är varför?
– Svaret är med stor sannolikhet att AI (artificiell intelligens) handlar om så mycket med än bara teknik och att när något kommit i ropet ökar informationen om det. När informationen ökar om något som den AI-integrering vi påbörjat skapas lätt känslan av att vi är mitt uppe i förändringen trots att vi bara är i början av den.
Det kan vara bra att ha i åtanke att de som arbetar med forskning eller arbetar väldigt innovativt ligger långt mycket längre fram i tiden än de flesta andra av oss. Vi får för det inte slå oss till ro så att vi halkar efter. Marknaden och konkurrens är i väldigt tuff i de flesta branscher så siktet måste ligga framåt.
Organisations- och verksamhetsutvecklare, managementkonsulter och förändringsledare, är alla rörande överens om att framtidens företag och organisationer måste vara flexibla och anpassningsbara till omvärldens snabba förändringar. Bakomliggande orsaker som nämns är digitaliseringens snabba utveckling och utvecklingen av Artificiell intelligens (AI). Vi kommer också att vara ännu mer datastyrda i framtiden. Det här är bakgrunden till att verksamheterna måste öka sin anpassningsbarhet till förändringstakten i omvärlden och varför medarbetarna eller medarbetarskapet kommit allt mer i fokus.
Medarbetarna är närmast kunderna och de många förändringar som har eller kommer att ha stark påverkan på verksamheten i framtiden. Att väcka medarbetarnas intresse för omvärldsförändringar är viktigt, eftersom de är ett avgörande konkurrensverktyg för verksamheten och dess framtidsutveckling. Det är här agilt ledarskap kommer in. Ordet kommer i från engelskans ”agility”, som översatt till svenska betyder rörlighet. Applicerar man begreppet på ett företag eller en organisation, får begreppet agility betydelsen att man ger verksamheten förutsättningar att snabbt kunna anpassa sig till omvärldens förändringar. Det är också själva kärnan med agilt ledarskap. Agilt ledarskap står för rörlighet och snabbhet. Det är ett ledarskap där medarbetarna leder arbetet.
Ledarskap som är närvarande i organisationen bygger viktiga broar. De verksamheter jag arbetat i som varit mest framgångsrika har haft en närvarande VD i organisationen. Vad jag menar med närvarande är att de har varit både synliga och tillgängliga för sina medarbetare så ofta det varit möjligt. De har som en naturlig del i sitt ledarskap gått runt bland de anställda, tagit kontakt, fört dialog och lyssnat “Management by walking around”. De har också bekräftat sina egna ord ut mot verksamheten i de egna handlingarna “Walk the talk”. Förtroende och tillit har byggts upp som även motverkat allvarliga konflikter och för verksamheten skadliga missnöjen. Kritiska frågor har kunnat ventileras som lett till väldigt bra lösningar för situation och verksamhet. Medarbetarna har bemötts som de värdefulla tillgångar de är för verksamheten. För mig är dessa VD:ar (och chefer) mina stora hjältar inom organisationer och näringsliv. En av dem är fortfarande en viktig förebild för mig. En tidigare minister med tydlig kompass gällande både etik och hållbarhet. Vi arbetade bara en kort period ihop, men stora ledare har en förmåga att lämna tydliga fotspår efter sig. De gör intryck som sitter.
Det är viktigt att i sitt ledarskap – livet ut – jobba med just sitt ledarskap. Det är en livslång process byggd på reflektioner och insikter om sig själv och om andra – om hur vi interagerar med varandra. En chef med en grandios syn på sig själv – utan förmåga att se andra – blir aldrig en bra chef hur övertygande hen än framför sin sak.
Vid kris eller förändring handlar det om att känna sin organisation. Då gäller det att ha byggt rätt broar mellan ledning, enheter, chefer och medarbetare. Kommunikativt ledarskap bygger broar mellan enheter och medarbetare. Skapar en sammansvetsad organisation.
Organisationer som består av många anställda kräver kunskaper om både mänskliga beteenden och humanistiskt tänkande. Kunskaper att använda till att skapa bra arbetsmiljöer med och engagerade och motiverade medarbetare. Välmående, motiverade, engagerade och självständigt tänkande medarbetare är viktiga – om en verksamhet ska bli eller fortsätta vara framgångsrik. Det är ingen klyscha. Det är en realitet!
Brister i kommunikation skapar lätt enheter som agerar på egen hand med egna kulturer.
“Alla broar går att bygga. Mål och vision är styrande. Syftet likaså. I bland krävs tuffare rivningsarbete. Andra gånger krävs tuffare fundament för säkrad hållbarhet. Tekniska kunskaper som humanistiska krävs. Kostnaderna för ett brobygge är olika. Att inte bygga en bro kan bli extra kostsamt. En organisation som tappat kontakten med viktiga delar av sin verksamhet riskerar sitt brobygge.
En ledning som tappat kontakten med sina medarbetare riskerar en organisation med fel i både fundament, funktion och utveckling. Ett extra kostsamt brobygge är då att vänta.”
