Rubriken “Nytt svenskt rekord i – korruption” slog emot mig när jag läste mobilen den 21 februari. Självklart väcker den mitt intresse. Etik, moral och värderingar, har alltid varit viktiga vägvisare i min kompass. Jag har arbetat i dysfunktionella organisationer, där både etik, moral och humanistiska värderingar satts ur spel. Behöver jag säga att det inte bara har gått bra för dessa organisationer? Jag klickar fram artikeln. Det är organisationen Transparency International som rankat 180 länder i ett korruptionsindex där 100 står för ett ”mycket rent” land. Det framkommer att Sverige är ett mer korrupt land än både Danmark, Finland och Norge. ”Så lågt som nu har Sverige aldrig hamnat”, säger Ulla Andrén, ordförande Transparenceny International, till TT (https://www.di.se/nyheter/nytt-svenskt-rekord-i-korruption/). Förra årets index för Sverige blev 84. Vi ligger fortfarande högt ska sägas men trenden från de senaste tre åren visar på att vi går åt fel håll. 2015 låg vi på 89 poäng och 2016 på 88. I sitt uttalande säger också Andrén ”Att det går åt fel håll”. Hon är inte förvånad över Sveriges fall med tanke på de många korruptionsskandaler som avslöjats det senaste året. Hon nämner både Statens fastighetsverk, där en generaldirektör fick gå, Trafikverket, Polisen och deras passhantering, samt Transportstyrelsen. Det finns fler att räkna upp. Telia är ytterligare ett exempel. Vidare säger Andrén att “Näringslivsföreträdare anser att det blivit allt vanligare med mutor och oegentligheter i samband med offentliga upphandlingar”.
Varför jag tar upp detta, som jag nämnt i tidigare inlägg, är för att jag är rätt övertygad om att medarbetare i dessa organisationer uppmärksammat det hela långt innan det nått media. När en större förändringsprocess äger rum har den ofta föregåtts av en kris. En kris där medarbetare kommunicerat till överordnade att det har funnits saker som inte stått rätt till – långt innan krisen blivit ett faktum. Viktiga varningssignaler har ignorerats eller missats av ledning och chefer – av olika orsaker. Ett öppet kommunikationsklimat och visselblåsare är viktiga brandvarnare. Det är också ett närvarande ledarskap. Tillit, förtroende och respekt mellan ledning, chefer och medarbetare kommer inte av sig själv. Det kommer genom aktivt “walk the talk“.
Byggföretagen Skanska, NCC och skönhetskedjan Kicks – vad har de gemensamt?
Kan inte låta bli att imponeras av byggföretag som NCC och Skanska. Skanska har en mycket tydlig vision när det gäller etik: Noll etiska övertramp. “Vi tolererar inga former av korruption, bestickning, mutor, illojala konkurrensbegränsande åtgärder, diskriminering eller trakasserier”, skriver de på sin webbsida. Skanska har också en egen ”Code of Conduct Hotline. Det är en koncerngemensam webbtjänst dit medarbetarna kan vända sig anonymt om de misstänker brott mot organisationens uppförandekod. Även kunder och underleverantörer kan anmäla etiska oegentligheter via webbtjänsten. Länken som används innehåller en talande ordsammansättning: speakupfeedback.
NCC arbetar lika hårt som Skanska för att motverka korruption och oegentligheter. De har också förstått vikten av att värdesätta visselblåsare. Värderingarna Ärlighet, Respekt, Tillit och Framåtanda talar sitt tydliga språk. NCC är lika klara och tydliga som Skanska med vad man vill stå för och verka efter. Inom NCC Construction Sverige har man under en längre tid även arbetat metodiskt och långsiktigt med organisationens ledarskap. Gäller med största sannolikhet även Skanska. Den närmsta chefen är ju medarbetarnas främsta förebild. ”Vi gör ju som chefen gör – inte som ledningen säger”.
Googlar man visselblåsare visare det sig att fler organisationer har gått i NCC och Skanskas fotspår. #MeToo-rörelsen har haft sin inverkan. Här återfinns också kommuner och landsting. Även skönhetskedjan Kicks har tagit fram visselblåsartjänst. Kicks har en relativt nytillträdd Internkommunikations- och hållbarhetschef, som jag är övertyga om kommer att stärka skönhetskedjans organisationsarbete och varumärke på många sätt.
Den 14 februari 2013 tillsatte Sveriges dåvarande regering en särskild utredare för att se över skyddet för arbetstagare som slår larm om olika former av missförhållanden, oegentligheter eller brott. En utredare som även skulle föreslå åtgärder som syftade till att stärka skyddet för visselblåsare och skapa ett tydligare regelverk. Utredningen ledde fram till den lag som trädde i kraft den 1 januari 2017. Lag (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Lagen har mött kritik, men tror att det är svårt att lagstadga om något på ett hundra procent tillfredställande sätt.
Lång ifrån allt som framkommer inom en verksamhet är allvarliga missförhållanden men det kan bli till allvar om man inte lyssnar och reflekterar i tid.
Som den älskare jag var av indian- och cowboyfilmer under uppväxtåren, har jag en visuell bild med mig av spejaren som lägger örat mot marken för att lyssna in viktiga varningssignaler. En visuell bild jag haft väldigt stor nytta av.
Till varje ledning och enskild chef kan jag rekommendera: – Ha örat mot organisationen. Egot får aldrig vara den styrande drivkraften utan verksamhetens bästa måste stå i centrum. Dela information, erfarenheter och tankegångar med era medarbetare. Det är både lärorikt, spännande och en riktig dörröppnare… 😉